Det här är det verkliga problemet med ministerns fonder

Blogg

Dagens Industri ställde nyligen finansmarknadsminister Per Bolund till svars för att ha placerat privata småpengar i en fond som i sin tur äger aktier i ett oljebolag. Flera andra medier hakade på i något som kan låta som en skandal, men som för oss bara är prov på dålig journalistik. Det man däremot kan fråga sig är hur mycket finansmarknadsministern kan om finansmarknaden. 

Dagens industri drevar mot miljöpartiets ministrar

I veckan publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken Gröna ministrar placerar i kol, olja och kärnkraft: ”Kommer sälja innehavet”. Tidningen har begärt ut ministrarnas privata placeringar från regeringskansliet och funnit att kulturminister Amanda Lind placerat 70 000 kr i två SEB-fonder som i sin tur köpt aktier i en flygplats, oljesandtransport, kärnkraft och kolkraft. Finansmarknadsminister Per Bolund har på motsvarande sätt placerat en mindre summa, 15 000 kr, i fonden Nordea Global Dividend som har aktier i kärnkraft och oljebolag. När ministrarna konfronterats med uppgifterna om innehaven svarar de båda att de kommer sälja fondinnehaven. Andra medier som hakat på är Expressen och SVT.

Därför hjälper det inte att välja bort “dåliga” bolag

Vi på Småspararguiden har tidigare skrivit om hållbart sparande med utgångspunkt i den rapport som forskaren Joakim Sandberg har sammanställt på uppdrag av Naturskyddsföreningen.

Sandberg skriver så här om strategin att välja bort dåliga bolag:

En påfallande majoritet av de forskare som analyserat välja bort-strategin landar i en skeptisk syn på dess påverkanspotential (s14 i rapporten).

Det som händer om Bolund säljer sin fond är:

  1. Bolund säljer fonden
  2. Fonden säljer av lite aktier – bland annat i oljebolaget – till någon annan
  3. Bolagets aktiekurs går ner ytterst marginellt
  4. Bolaget fortsätter att producera lika mycket olja som förut

I teorin finns det indirekta effekter som skulle kunna leda till att det blir en aning dyrare för oljebolag att finansiera sig vilket i teorin kan öka priset på oljan. Det här är dock ytterst marginella effekter. 

Ska vi gissa kan det mycket väl vara så att den el som behövs för att genomföra fondbytet har en större negativ klimateffekt än vad Bolund kan uppnå genom att byta fond. 

Vår hållbarhetsrekommendation är istället att välja en så billig globalfond som möjligt och istället använda pengarna man sparar på lägre avgifter till något samhällsnyttigt. 

Det verkliga problemet med Bolunds fonder är priset

Det stora problemet fonden Nordea Global Dividend är inte att den har ett litet innehav i ett oljebolag utan att den kostar hela 1,51% i årlig avgift. Det ska jämföras med att man hos de allra flesta banker kan hitta en global aktiefond för 0,20% i årlig avgift – alltså betalar Bolund 7-8 gånger mer än vad han borde. Det motsvarar att köpa helt vanlig mjölk för hundra kronor litern och vi har väldigt svårt att se att någon som är expert på finansmarknader skulle välja den fonden.. 

Till Bolunds försvar ska dock sägas att innehavet i Nordea Global Dividend är 15 000 kr av hans totala innehav på 770 000 kr (enligt DI). Antagligen är det nån fond han har blivit pålurad av bankens “rådgivare” för länge sedan och sedan inte orkat göra sig av med. 

Vad Per Bolund har resten av sina pengar idag i har vi inte lyckats ta reda på. Enligt Nordnets podd sparpodden hade han i början av 2019 det mesta av sina pengar i fonden som numera heter Swedbank Robur Transition Sweden och som är nästan lika dyr. Den har en avgift på 1,25%. 

Möjligtvis skulle det kunna vara så att det här rör sig om sparande i HSB Bospar där den här fonden – tillsammans med en till lika dyr – tidigare var den enda möjligheten för den som ville spara i aktier/aktiefonder. I så fall är det ett begripligt val.

Har Bolund valt fonden någon annanstans kan man fundera på hur mycket han kan om finansmarknaden. Det vore lite som att en sjukvårds- eller hälsominister försökte behandla sin cancer med dyr alternativmedicin istället för med konventionell vård. 

Även om Bolund inte delar vår hållbarhetsanalys och gärna vill ha en fond med någon slags hållbarhetsprofil finns exempelvis fonden SPP Aktiefond Sverige som, så vitt vi kan förstå, har ett minst lika bra hållbarhetsarbete som Swedbank Sverige Transition och en årlig avgift på 0,21 %. 

DI skriver också om övriga ministrars innehav, men att en del av dem inte är experter på finansmarknaden och därför har dåliga fonder tycker vi inte är särskilt märkligt så det säger vi ingenting om. 

Om någon minister läser detta kan vi dock tipsa om att ni kan hitta de bästa aktiefonderna i vår fondguide. Självklart är ni också välkomna att boka in ett rådgivningsmöte hos oss om ni vill ha mer hjälp. 

Pensionsräddaren

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 10 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.