Så gör du ett klimatsmart val för ditt orange kuvert

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Några av oss som driver Småspararguiden är engagerade i klimatfrågan och la för ett par år sedan mycket tid på att sätta oss in i hur man bäst sparar hållbart. Tyvärr blev slutsatsen att det har mycket liten betydelse för klimatet vilken fond man väljer. Vi tror därför att det viktigaste valet du kan göra ur klimatsynpunkt när det gäller det orange kuvertet är att se till att du får det digitalt och inte i brevlådan.

Därför har fondval så liten effekt

Fonder köper och säljer aktier i stora etablerade företag. De direkta effekterna på företagets verksamhet av att en aktie byter ägare är obefintliga. Företaget får inte mer pengar och det påverkar inte verksamheten. 

Indirekt finns en teoretisk påverkan. Ju högre en aktie är värderad desto större chans är det att VD:n får behålla jobbet och desto lättare blir det för företaget att få in nytt kapital. Att försöka driva upp kursen på klimatsmarta bolag och ned kursen på mindre klimatsmarta bolag kan ha en viss effekt, men det finns flera problem:

  1. Så länge det finns tillräckligt mycket pengar på världens börser som inte tänker på samma sätt så är det svårt att påverka kursen. Då finns det alltid tillräckligt många som vill köpa även oljeaktier så länge de är lönsamma.
  2. Om man faktiskt skulle lyckas påverka kursen så att klimatbovar blir lägre värderade än de borde vara rent ekonomiskt leder det till att de som är mindre nogräknade tjänar mer pengar eftersom de får ta del av bolagens utdelningar till ett rabatterat pris. Och gissningsvis använder de pengarna mindre klimatsmart än andra. Det kan mycket väl ta ut den marginella effekten av att bolagen har något svårare att ta in nytt kapital. 
  3. Det är inte så lätt att välja rätt bolag. Att välja bort hela branscher tror vi har minst effekt. Ett oljebolag kan inte sluta vara ett oljebolag över en natt så det är större chans att något positivt händer om VD:n tror att en ökad satsning på mer gröna bränslen, koldioxidlagring, etc påverkar börskursen positivt än om hen tror att hen helt måste sluta med oljan imorgon. Det gör dock det hela väldigt mycket svårare eftersom man måste bedöma vilka oljebolag som gör ett ärligt försök att ställa om och vilka som bara ägnar sig åt greenwashing.

För den som vill läsa mer har vi tidigare skrivit om en väldigt intressant forskningsrapport om hållbart sparande från Naturskyddsföreningen, om klimatbytet.se som antagligen är direkt kontraproduktivt och om Nordeas helt vilseledande kampanjer kring hållbart sparande. Vi har också skrivit en hel del om det i vår bok Mer Pengar För Pengarna

Vår slutsats är att den påverkan man kan ha genom fondval tyvärr är ytterst marginell. Vi har inte räknat på det (men vi har lite idéer som skulle passa utmärkt för ett exjobb i finansiell matematik så hör av dig om du är intresserad av det), men vår bästa gissning är att det ger mer klimatnytta att se till att få det orange kuvertet digitalt än att välja rätt fond. Vi tycker själva att det är en ganska tråkigt slutsats och önskar att det fanns mer klimatnytta att hämta inom det område där vi är experter och har en plattform, men sånt är livet ibland.

Så skaffar du en digital brevlåda

För att få ditt orange kuvert digitalt behöver du skaffa en digital brevlåda. Det finns fyra digitala brevlådor som pensionsmyndigheten jobbar med. 

  • Digimail
  • E-boks
  • Kivra
  • Min myndighetspost

Ser du till att skaffa någon av dem får du automatiskt ditt nästa orange kuvert digitalt.

Välj bästa fonden

Om du vill välja klimatsmartaste fonden inom premiepensionen så fortsätter vi envist hänvisa till AP7 Såfa, men vi är inte tvärsäkra. 

Den bästa forskningsrapport vi har läst i ämnet hållbart sparande gör en rangordning av påverkanspotentialen för olika strategier. Ingen av de två bästa som enligt rapportförfattaren har stor påverkanspotential går tyvärr att använda i premiepensionen. 

  1. Att skänka pengar till välgörenhet är lätt i privat sparande. Månadssparar du 1000 kr per månad kan du välja att istället månadsspara 990 kr i den ekonomiskt sett bästa fonden och skänka 10 kronor till lämplig organisation som gör något bra för klimatet. Den möjligheten finns inte med dina pensionspengar. 
  2. Att investera i gröna startups som är i ett tidigt skede där de har stort kapitalbehov är bra i teorin, men det gäller att hitta de bolagen och den ekonomiska risken blir extremt hög. Vi känner inte till någon fond som gör det här som vi vågar rekommendera. 

Därefter kommer påtryckningsmetoden – att försöka använda sitt ägarinflytande till att pressa bolagen i rätt riktning – som har medelstor påverkanspotential. Problemet med den här metoden är att den är så svår att utvärdera. Vår bild är att AP7 Såfa gör det här hyggligt ambitiöst och bör ha muskler nog för att åtminstone ha en chans att påverka. Det är därför vi lutar åt att den är bäst även ur den här aspekten, men vi har absolut inte granskat deras arbete tillräckligt mycket för att vara säkra. 

Den vanligaste och enklaste metoden är att bara välja bort bolag i “dåliga” branscher. Om detta säger forskningsrapporten:

En påfallande majoritet av de forskare som analyserat välja bort-strategin landar i en skeptisk syn på dess påverkanspotential (s14 i rapporten som Joakim Sandberg har skrivit på uppdrag av Naturskyddsföreningen).

Trots denna skarpa slutsats erbjuder Pensionsmyndigheten ett fondväljarfilter för just detta. Det är lätt att tro att man är klimatsmart om man använder den här metoden, vilket vi tycker är lite olyckligt.

Vi har respekt för att man kan tycka att det känns bättre att inte äga oljeaktier och känner du så är det förstås upp till dig att göra ett sådant val. Du ska dock vara medveten om att du antagligen får både sämre pension och ett (om än ytterst marginellt) sämre klimat än om du väljer AP7 Såfa. 

Här har vi skrivit mer om både AP7 Såfa och välja bort-strategin.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.