Ingenting är säkert på lång sikt

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Letar du efter ett säkert långsiktigt sparande? Vill du att de 1000 kronor du nyss jobbat in skall finnas kvar så att du kan köpa samma sak om 30 år som du kan köpa för pengarna idag? Då har vi en tråkig nyhet – något sådant sparande finns inte. Och den höga inflationen gör det tydligare.

Inflation som känns

Vilka priser håller du koll på? Själv är jag en storkonsument av ost och kollar alltid efter extrapriser på den varan när jag handlar. Eftersom jag dessutom bor i kollektiv med fler ostälskare gör vi av med ett par ostar i veckan vilket innebär att jag utan problem kan köpa 4-5 stycken om priset är rätt. Ost var också en av de dyraste produkter jag storkonsumerade som sparsam student. 

Vad som är ett fynd har dock långsamt justerats under mina år som vuxen. Under studietiden var ett bra kilopris 39 kr/kg. Det var nog ett tag sedan jag hittade, men det känns inte alls länge sedan jag då och då kunde hitta ost kring 59 kr/kg. När jag handlar nu får jag dock vara glad om jag hittar något för under hundralappen. Jag upplever alltså inflationen tydligast i ostpriset, även om bolåneräntan och elen är större kostnadsposter.

Så här kan det alltid vara med någon enskild vara, men det senaste året är det många varor som har ökat mycket i pris samtidigt. Samtidigt har lönerna inte ökat mer än vanligt. Det här har gjort att många som inte tidigare behövt fundera så mycket över inflation numera har en konkret, smärtsam upplevelse av vad det är för något. Kanske är du en av dem?

Den lärdomen hade du förstås gärna varit utan, men när du nu ändå har fått den kan du ändå använda den för att förstå något om ditt sparande (ifall du har något kvar). Och den tråkiga insikten är att det inte finns något helt säkert sätt att behålla din ostkonsumtion i framtiden. 

Sparkonto – säkert på kort sikt

På kort sikt kan du i stort sett spara säkert. Väljer du ett sparkonto med statlig insättningsgaranti och håller dig under garantigränsen på 1 050 000 kr betraktar vi det som väldigt säkert*. Du har kvar åtminstone samma belopp i kronor och om du anstränger dig lite för att välja sparkonto kan du även få en del ränta. På ett halvårs sikt är inte ens dagens ovanligt höga inflation ett alltför stort problem.

Det viktiga är vad du kan köpa

Pratar vi om långsiktigt sparande tror vi att du fortfarande kan vara någorlunda säker på att du inte har färre antal kronor på ett bankkonto om 10 eller 30 år. Men det är inte det som är grejen. Pengar är numera oftast siffror på en dator eller möjligtvis siffror på en papperslapp. Hela poängen med pengar är att det gör det mycket enklare att byta varor och tjänster och det som är viktigt med pengarna är inte hur många nollor det står på papperslappen/bankkontot utan vad du kan köpa för dem. 

Det är det här som är inflation. Har vi 10% årlig inflation betyder det att du behöver 10% mer pengar om ett år för att kunna köpa samma saker.  

Inflationen gör skillnad över tid

Har vi en inflation på 10% är det lätt att förstå att man faktiskt i verkligheten blir fattigare även om man får 3% ränta på sparkontot. 

Även en liten skillnad mellan sparkontoränta och inflation gör dock stor skillnad på lång sikt. Låt oss säga att inflationen är 1% högre än sparkontoräntan – tex 1% ränta på sparkontot och 2% inflation. På ett, två eller tre år är skillnaden så liten att du inte behöver bry dig. På 30 års sikt har du förlorat över 25% av köpkraften. 

Kommer det perioder med hög inflation – som till exempel nu – blir det förstås mycket mer. 

Levnadsstandarden höjs

Det vi mäter med inflation är dessutom bibehållen levnadsstandard. Inte att man hänger med i en allmän ökning av levnadsstandard.

Den som satte undan en summa pengar runt millennieskiftet för att leva på nu och har fått en avkastning som matchar inflationen har alltså fortfarande råd med en telefon som det går att ringa och spela snake på, men om hen också vill läsa mail och hänga på facebook på telefonen får hen snåla in på något annat. 

Aktier. Hög risk kortsiktigt, låg risk långsiktigt

Så vad göra då? Svaret är att acceptera att ingenting är riskfritt och välja den sparform som minskar den viktiga risken. 

I finans- och pensionsvärlden säger vi ofta att aktier och aktiefonder är hög risk. Det är sant på kort sikt, men betydligt mer tveksamt på lång sikt. 

Vi skulle formulera det så här:

  1. Vill du minimera risken att ha för lite pengar om ett år – välj ett sparkonto.
  2. Vill du vara säker på att siffran som står på bankkontot inte ska minska – välj ett sparkonto.
  3. Vill du minimera risken att du kan köpa färre saker än idag för pengarna om 30 år – välj en billig global aktiefond.
  4. Vill du minimera risken att känna dig fattig om 30 år – välj en billig global aktiefond.

Mer läsning om varför aktier är bäst på lång sikt finns här

Viktigt att stoppa huvudet i sanden

Nackdelen med aktier och aktiefonder är att de ibland går ner mycket på kort sikt. I de värsta börskrascherna har man förlorat hälften av pengarna. Sparar du på trettio års sikt är det högst sannolikt att det här kommer att hända någon gång längs vägen. 

I längden tror vi dock att risken är högre att du totalt sett har förlorat hälften av köpkraften på sparkonto och hög inflation än på att börsen totalt sett har gått ner över 30 års tid**.

Utmaningen är alltså att sitta still i båten när börsen kraschar och snällt vänta på att den går upp igen. Just för långsiktigt sparande är alltså huvudet i sanden en utmärkt taktik. 

Så tänka privat sparande

Har du sparande privat som du tänker att du ska ha långsiktigt rekommenderar vi att ha dem i aktiemarknaden. Även om du är en försiktig typ som egentligen inte vill “riskera” pengarna. Din köpkraft på sikt riskerar du oavsett. 

Det svåra med sparande är att du inte alltid vet när du ska använda pengarna. Många sparar som trygghet och möjlighet, men utan att idag veta när eller till vad de ska vara till. I de lägena får man gissa lite och kanske gardera sig genom att sätta en del i ett sparande som är säkert på kort sikt och en del i ett som är så säkert det kan bli på lång sikt. 

Att hitta rätt här är oftast en stor del av fokuset hos en oberoende rådgivare så boka in en sådan om du behöver hjälp

100% aktier tjänste- och premiepensionen för de flesta

Är du en vuxen person i Sverige har du någon slags pensionspengar där du kan välja hur pengarna ska placeras. För många är det här mycket större pengar än vad man har sparat ihop privat. 

Är du någorlunda ung är det här långsiktigt sparande. Är du 55 år och har tänkt gå i pension vid 65 år är det 10 år bara dit. Sedan ska pengarna förhoppningsvis räcka i många år efter pensionen så din genomsnittliga sparhorisont är runt 20 år. 

Åtminstone upp till 55 år tycker vi därför att du ska ha 100% av pengarna i aktiemarknaden. 

I premiepensionen är det enkelt. Se till att ha AP7 Såfa

Tjänstepensionen är svårare för att det finns så många olika avtal. Här kan du läsa om hur du hittar dina pensioner och vad du gör sedan. Ett alternativ är förstås också att ta hjälp av en oberoende rådgivare.

Varning för traditionella försäkringar i tjänstepensionen

För de flesta som har tjänstepension är icke vals-alternativet något som heter traditionell försäkring. Och eftersom få orkar engagera sig i sin pension har de flesta också kvar sina pengar där.

Vi tycker att traditionell försäkring är lite för krånglig och icke-transparent, men för någon som är nära pension eller redan pensionär är det inte heller uppenbart fel. För någon med långt till pension rekommenderar vi däremot att välja en aktiefond istället. 

Ett försäljningsargument för traditionell försäkring är att den säljs in med att det finns en garanti där du är garanterad en viss summa som du aldrig ska kunna förlora***. I den nya ITP-upphandlingen – tjänstepension för privatanställda tjänstemän – som börjar gälla hösten 2023 har de traditionella försäkringarna exempelvis en garanti om minst 85% av kapitalet. 

Det kan ju låta säkert, men då är det utan inflationsjustering. Ska du ha pengarna om 20 år och det är 2% inflation är garantin drygt 50% av köpkraften. Sannolikheten att en aktiefond ska gå så dåligt** på 20 år betraktar vi som försvinnande liten****. Att välja en traditionell försäkring på grund av garantin blir därför tämligen meningslöst. 



* Kommer det ett tredje världskrig, en AI-robotdiktatur eller en zombieapokalyps funkar kanske inte det heller, men händer ingen jättekatastrof bör det stämma. 

** Gått ner realt – alltså efter korrigering för inflation. 

*** Det är inte självklart att de faktiskt kan hålla den garantin om placeringarna går dåligt för länge och om de kommer nära kommer de att vara tvungna att ha alla pengar i placeringar som ger dålig avkastning så då kommer den till priset om missad uppsida. Det vi skriver här gäller dock även om garantin gäller.

**** De här riktiga katastrofscenariorna där samhället kollapsar tycker vi är svårt att sätta sannolikhet på, men i de scenarierna lär inte de traditionella försäkringarna fungera heller. 


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.