För åttonde året i rad synar vi finansbranschens avarter när det gäller villkor, avgifter och säljknep. Se upp för Söderberg & Partners Proaktiv-fonder, Nordeas Stratega-fonder, Handelsbankens Multi Asset-fonder, Max Matthiessens Ruth-fonder och strukturerade produkter från Strivo eller Garantum!

Plats 1: Söderberg & Partners Proaktiv-fonder m.fl

Söderberg & Partners fortsätter toppa listan på samma meriter sedan 2016. Affärsmodellen har under många år varit att ge privatpersoner och företag gratis “fristående rådgivning” för att sedan hänvisa kunderna till sina egna Luxemburgbaserade fond-i-fonder som döms ut av en enig expertkår för att vara dyra och dåliga.

Under 2022 har kunderna tagit ut 15,6 miljarder kronor från fonderna. Delvis i form av uttag av pensioner, men förmodligen också för att medvetenheten om kritiken mot fonderna ökar och att folk helt enkelt byter bort dem. Kanske för att vi varje år påminner och för att media ibland hakar på? Samtidigt har fonderna fått inflöden på 8,6 miljarder där uppskattningsvis hälften kommer från automatiska månadssparanden och andra halvan från ren nyförsäljning. Totalt förvaltat kapital har sjunkit kraftigt från 76 till 58 miljarder kronor, varav 7 miljarder alltså är en nettoeffekt av insättningar och uttag och 11 miljarder beror på att fonderna förlorat mycket pengar. 

Även i år verkar Söderberg & Partners fokusera mer på att sälja de relativt nystartade fonderna med namn som Aktiv Påverkan, Alternative, Dynamic R2/R5 och Contrarian 65. Avgiftsnivåerna är fortfarande mycket höga och de underliggande investeringarna skiljer sig inte mycket från de ökända Proaktivfonderna. 

Totalt har spararna betalat 1 miljard kronor i avgifter till fondverksamheten i Luxemburg under 2022. Vi träffar fortfarande konsumenter som betalar fond- och kapitalavgifter på totalt över 2,6% av kapitalet varje år efter att ha fått “råd” från Söderberg & Partners. Efter 30 års sparande innebär det att man förlorat hälften av sitt kapital.

Problemet med fonderna är inte bara de höga avgifterna utan också den “riskkontrollmodell” som används i de största fonderna. Under pandemiåret 2020 hade fonderna chansen att visa hur den “kapitalskyddande” förvaltningen hanterade börsfall. Resultatet blev att man sålde av aktieinnehaven efter nedgången och sedan missade uppgången som sedan följde. I perioder av långa utdragna nedgångar kan det fungera bra, men om börsen istället vänder snabbt blir det tvärtom oerhört dåligt, vilket pandemiåret 2020 visade tydligt. En sådan strategi är olämplig för långsiktigt sparande eftersom principen att ha en stor del av pengarna på aktiemarknaden frångås och avkastningen därmed förväntas bli sämre. Det här är också anledningen till att Söderberg & Partners toppat listan trots att storbankernas totala avgiftsuttag är högre.

Inför krigsåret 2022 hade Söderberg & Partners gjort nya justeringen i modellen som fullständigt misslyckades med det de var avsedda för. Effekten blev att flaggskeppsfonden Proaktiv 75 tappade 16% under året. Om man investerat dem i en global indexfond hade man bara förlorat 8%.

Det är inte bara vi som beklagar oss över Proaktivfonderna. Kritiken är omfattande och tål att upprepas från tidigare år:

• “Transparensen är urdålig, avgifterna är höga och avkastningen svag”, sa fondexperten och tidigare statliga utredaren Stefan Engström i SVD.
• ”Dyrt och dåligt”, sa Erik Lindholm, biträdande chef för Finansinspektionens avdelning för konsumentskyddstillsyn till SVD.
• “Det strider mot god marknadsföringssed”, sa Malin Fors på Konsumentverket till Expressen.
• “En dyr och riskabel produkt från andra sidan sundet”, sa en pensionsexpert till danska tidningen Berlingske när Söderberg & Partners lanserade samma affärsmodell i Danmark.
• “Fonderna håller inte måttet – bolagets löften är ihåligt pr-snack”, skriver Hans Bolander i DI.
• “Överträdelser” och “Intressekonflikter” säger danska Finansinspektionen i en rapport.

Vi har sökt Söderberg & Partners för en kommentar på kritiken i åtta år utan framgång.

Plats 2: Nordeas Strategafonder

Alla storbanker har fonder som deras personliga bankmän/rådgivare säljer lite extra. Oftast erbjuds olika varianter från en ren räntefond till en ren aktiefond och däremellan diverse blandfonder. Vi har pratat med hundratals konsumenter och läsare samt många experter i branschen. Hittills har vi aldrig varit med om att någon valt de här fonderna utan “hjälp” från bankens säljare. Vi har heller aldrig träffat någon expert som rekommenderat en sådan fond när de inte har jobbat på banken i fråga. I en separat artikel har vi gått igenom samtliga storbankers fonder i det här segmentet. Vi kallar dem för kassako-fonder.

Nordeas heter Stratega Ränta, Stratega 15, Stratega 35, Stratega 50, Stratega 70 och Aktieallokering (tidigare kallad Stratega 100) som har avgifter i spannet 0,7-1,5%. 

Fonderna startades 2004 och fick redan då hård kritik från Joel Dahlberg i SVD för att primärt utgöra kassako för banken.

Då med 62 miljarder kronor. Idag 134 miljarder.

Nordea Stratega 70 har ett jämförelseindex bestående av 60% globala aktier, 10% svenska aktier och 30% räntor. Avkastningen i relation till jämförelseindex de senaste tio åren är -1,07% i snitt per år.

Under 2022 tog Nordea ut 1,6 miljarder i avgifter ur fonderna. En positiv nyhet är att Nordea faktiskt har sänkt avgifterna med som bäst 0,1%. Heja Nordea, men ni har fortfarande en bra bit kvar till att ramla ur den här listan.

“Dessa fond-i-fond har klart högre årlig avgift än snittet i sina kategorier och det verkar uppenbart att Nordea prioriterat att sälja dem. Inget konstigt med det, dyra fonder ger större intäkter för banken”, skrev Jonas Lindmark på Morningstar i en krönika.

Nytt för i år är att Nordea under sommaren har genomfört ett klassiskt trick när fonden Nordea Aktieallokering trollats bort och kunderna istället skickats in i den snarlika fonden Nordea Global Dividend Fund. Effekten för kunderna är minimal. De får en lika dyr aktiefond med globalt fokus, men fondens dåliga historik har effektivt sopats under mattan. Det som tidigare var en konsekvent underprestation mot ett relevant jämförelseindex har nu blivit en fond som saknar jämförelseindex. Det är lika dåligt, men svårare för kunderna att uppmärksamma.

Efter tidigare års kritik hörde Nordea av sig för att bemöta. Deras tidigare svar och våra kommentarer finns fortfarande att läsa.

I år svarar Nordea på den nya kritiken att de alltjämt har varit transparenta till kunderna i alla förändringar.

“I samband med en översyn av fondutbudet har banken minskat antalet globala aktiefonder och kopplat till detta har en sammanslagning gjorts mellan Nordea Aktieallokering och Nordea Global Dividend Fund. Dessa två fonder har en snarlik förvaltningsstil och förändringen ter sig därför naturlig”, säger Nordea.

Plats 3: Handelsbankens Multi Asset-fonder

Handelsbanken har en serie fonder som på många sätt liknar Nordeas Stratega-fonder:

• De har en siffra i slutet av namnet som visar hur stor del av fonden som investerar i aktier
• Bankens rådgivare säljer helst dessa fonder om kunden inte säger något annat
• Avgifterna är omotiverat höga
• Ingen annan än banken själv tycker att fonderna är bra
• En genomsnittlig apa hade lyckats bättre än vad Handelsbanken har gjort

Handelsbankens kassako-fonder går under namnet Multi Asset 15-120 och omnämns även de i artikeln där vi går igenom storbankernas kassako-fonder. De utmärker sig med att ha många fonder med olika andel aktier och genom att erbjuda en fondvariant med hävstång, dvs fonden lånar pengar för att ha 120% aktieexponering i Multi Asset 120. Handelsbanken var också först med att starta sina kassako-fonder redan i maj 2004. 

Multi Asset 100 har ett jämförelseindex bestående av 50% Norden och 50% globalt. Prestation mot jämförelseindex på 10 år: -1,4% årlig underprestation. Det vill säga fonden går ungefär som jämförelseindexet före avgifter, men avgifterna gör att kunderna varje år går miste om pengar.

Handelsbanken förvaltade 120 miljarder i sina fonder och tog ut 1,6 miljarder i avgifter under 2022.

Handelsbankens pressavdelning avstår från att kommentera kritiken, men vill ändå få sagt att: “Handelsbanken har ett konkurrenskraftigt helhetserbjudande, där kunderna kan välja bland både attraktivt prissatta passivt förvaltade fonder och aktivt förvaltade fonder”.

Problemet, enligt vår mening, är att bankens rådgivare har ett incitament att sälja de aktivt förvaltade fonderna som bevisligen inte är “attraktivt prissatta”. Handelsbanken har ett bra utbud av lågprisfonder, men vår erfarenhet är att de inte lyfts fram tillräckligt.

Handelsbanken menar att kunderna får tydlig information om för- och nackdelar med både aktivt förvaltade och passivt förvaltade fonder, bland annat frågas det om den enskilde kundens preferenser gällande hållbarhet, pris, möjlighet att få en avkastning som överträffar index. Kunden får också frågor om hur den ställer sig till den merkostnad en aktiv förvaltning medför.

Resultatet av rådgivningen utifrån våra kunders preferenser är relativt jämnt fördelad, för tillfället 60 procent aktiv förvaltning och 40 procent passiv, säger bankens talesperson.

Plats 4: Max Matthiessens fonder Ruth Asset Management

Max Matthiessen har så länge vi kan minnas haft samma affärsmodell som Söderberg & Partners när de sålt sina egna dyra Navigera-fonder under “rådgivningsmöten”. De har också, precis som Söderberg & Partners, alltid platsat på vår skitlista. Under det här året har Max Matthiessen slagit samman sina fondverksamheter Navigera och Naventi under det gemensamma varumärket Ruth Asset Management. Det är mycket ovanligt att en bank eller ett värdepappersbolag distanserar sig från sina fondprodukter på det här sättet. Varför inte använda Max Matthiessens varumärke för att vara tydligare mot kunderna att det är deras egna fonder som rådgivarna säljer? Vår misstanke är att Max Matthiessen ser sina egna varumärken som sänken. Eller så vill de inte att kunderna ska förstå att det är sina egna fonder de säljer.

Max Matthiessens fonder kommer göras om från att vara fond-i-fonder till att investera direkt i de underliggande aktierna. Vilken effekt det får på avgiftsuttaget har vi inte fått klarhet i. Utmärkande för Naventis fonder är att de nämnts i Pensionsmyndighetens granskning av aktörer som tagit ut synnerligen höga avgifter inom premiepensionen samt att de i en artikel i SvD beskrivs som “försäljarfonder”.

Max Matthiessens fonder förvaltade 55 miljarder kronor vid årsskiftet och har debiterat 940 miljoner kronor i avgifter. Kunderna tog ut 9 miljarder kronor ur fonderna, vilket är lika mycket som förra året. Även här är det sannolikt en kombination av att folk tar ut sina pensioner eller att de faktiskt vill byta till någon annan fond. Nysparandet verkar dock ha stagnerat. I år var det nära 5 miljarder, vilket är hälften av förra årets försäljning. På grund av fallande börs har fonderna också förlorat 14 miljarder.

Max Matthiessen har under alla år kommit undan med att inte redovisa något jämförelseindex för sin flaggskeppsfond Navigera Aktie trots att det rör sig om en enkel fond-i-fond som investerar i andra aktiefonder. Fonden heter nu Intensity Crafted by Ruth och säger sig nu jämföra sig med 80% globala aktier och 20% svenska aktier. Avkastningen har de senaste 10 åren varit 30% lägre än för en vanlig global indexfond, vilket motsvarar avgiftsuttaget.

Fondernas avgifter utgör 45% av hela koncernens intäkter. En stor del av Max Matthiessens verksamhet står alltså och faller med försäljningen och bibehållandet av kunder i de egna fonderna. På den punkten skiljer de sig mot Söderberg & Partners som får 20% av sina intäkter från fondavgifter.

Max Matthiessen har avböjt att kommentera kritiken.

Plats 5: Strivos och Garantums strukturerade produkter

Strukturerade produkter är finansbranschen när den är som sämst – väldigt krångligt, väldigt dyrt och få kunder som förstår vad de köper. I vår bok Mer pengar för pengarna beskriver vi strukturerade produkter såhär:

De allra sämsta egenskaperna hos finansbranschen samlas i något som kallas strukturerade produkter. Det är ett samlingsnamn på krångliga sätt att spela på aktier och andra tillgångar. Ofta innehåller de komplicerade formler för när du får pengar och inte. […]Andra varianter utlovar en trygg ränta och samtidigt en möjlighet att få högre avkastning om något särskilt händer på marknaden. Många produkter har dock höga risker som inte redovisas tydligt.

Utöver att strukturerade produkter är komplicerade att förstå sig på och ofta innebär höga risker medför de nästan alltid höga avgifter. Inte sällan finns det tre olika aktörer som på något sätt ska ha betalt: en bank, en produktkonstruktör och en säljare. En vanlig avgiftsmodell är 2 procent i startkostnad plus en löpande årlig kostnad på 1–2 procent. Det finns också mardrömsexempel där avgifterna varit över 40 procent av insatt belopp.

Finansinspektionen har länge beklagat sig över marknaden för strukturerade produkter och har ägnat en särskild rapport och ett seminarium åt frågan. Där menade myndighetspersonerna att för vissa produkttyper ”med stor systematik gör man inte annat än att lura konsumenterna” och dessutom att ”en konsument som på riktigt förstod produkterna hade förmodligen aldrig köpt dem”.

På senare tid har flera fall av vårdslös rådgivning tagits upp av branschorganisationen för försäkringsförmedlare, Insuresec. Om försäljningen av strukturerade produkter skriver de följande:

Disciplinnämnden konstaterar att konsumenter endast undantagsvis har den matematiska och finansiella kunskap samt erfarenhet av finansiella instrument som krävs för att kunna bedöma de risker som är förknippade med den aktuella typen av produkter. Disciplinnämnden konstaterar vidare att produkternas riskegenskaper också ställer krav på att kunden har en god finansiellförmåga och önskan att bära de risker som produkterna medför, men att konsumenter mycket sällan har en sådan finansiell förmåga eller riskönskan. Sammantaget innebär detta att produkterna också mycket sällan är lämpliga för konsumenter.

Trots denna breda och välkända kritik finns det fortfarande bolag som livnär sig på att lura in konsumenter i dessa produkter. På tidigare års lista tog vi upp Exceed som senare fick sina tillstånd indragna av Finansinspektionen. Året efter fick vi se ett liknande bolag, Nord Fondkommission, hanteras på samma sätt av myndigheten.

Under våra samtal med konsumenter har vi vid otaliga tillfällen sett exempel på när Strivo/Strukturinvest stått för produkterna, det egna dotterbolaget Svensk Värdepappersservice för det juridiska och deras anknutna ombud för säljet. Ett exempel är Kerstin som blev lurad av säljarna på Spargruppen. 

I en sampublicering med Affärsvärlden i juni visade vi på hur omfattande koncernens försäljning av strukturerade produkter är. I vissa fall betalade kunden nästan hälften av sitt sparkapital i avgifter vilket får Proaktivfonderna att framstå som en lågprisprodukt. Svensk Värdepappersservice vägrade att svara på våra frågor i samband med publiceringen, men har nu istället stämt oss. 

I samband med en granskning 2020 fick vi något slags svar från koncernen:

Ni har genom ert dotterbolag Svensk Värdepappersservice en diger lista av anknutna ombud där flertalet ofta förekommer i klagomålsärenden till ARN och Finansinspektionen för att ha sålt strukturerade produkter till småsparare. Det förfarandet påminner mycket om det Exceed och deras ombud varit kritiserade för. Hur ser ni på det och hur säkerställer ni att era ombud inte agerar vårdslöst?

– Svensk Värdepappersservice är ett värdepappersbolag med egna tillstånd, egen styrelse och egna kontroller. Vi genomför regelbundna kontroller på SVP och alla övriga värdepappersbolag och banker som förmedlar våra produkter.

Finansinspektionen har sedan förra året gjort en undersökning av bolaget, men riktade ingen kritik efter granskningen och gjorde inget ingripande. Däremot visar ett internt dokument på myndigheten att bolaget “utmärker sig” gällande “kunds ålder, förmedlad produkts riskklass samt produktens avgift”. I ytterligare en sampublicering med Affärsvärlden, FI om Primrose affärsmetoder: “inget regelbrott”, kritiserade vi Finansinspektionen för beslutet att inte vidta några åtgärder.

Liknande affärsupplägg genomförs av bolaget Garantum via sina anknutna ombud. Ett tidigare exempel är Gunnar som berättat att “Det är insikten av att ha blivit lurad som är svårast att släppa.”. Fler exempel finns hos ARN och Finansinspektionens klagomålsregister.

Vad gör du om du har någon av dessa produkter?

För det första finns det ingen anledning att gråta över spilld mjölk. För att genomskåda “rådgivarnas” säljknep behöver du ha en kompetensnivå som är svår att få utan att ha jobbat med kapitalförvaltning.

För det andra ska du förstås byta till något bättre. Vi erbjuder en gratis Sparguide för privat sparande och vi tipsar om de billigaste aktiefonderna hos din bank i vår Fondguide.

Våra kriterier

Hur hamnar man på vår skitlista? Vi plockar fram det klassiska politikersvaret: det är en samlad bedömning. Här är några av sakerna vi tittar på:

• Höga avgifter. I brist på vetenskapligt underlag som styrker att det finns mervärde i att betala högre avgifter anser vi att de är onödiga. Fond-i-fonder är ett typexempel med ett lager av avgifter ovanpå de underliggande fonderna.
• Hur många kunder som drabbas. Större fonder och mer pengar är värre.
• Huruvida konsumenterna har haft en transparent och ärlig chans att förstå och bedöma rimligheten i avgiftsuttag kontra värde.
• Ett tydligt definierat jämförelseindex som man gärna jämför sig med.
• Om det finns intressekonflikter i försäljningen.
• Om produkten inte följer de vetenskapliga rönen för sunt sparande.
• Om produkterna förekommer i klagomål till myndigheter.

Fler listor

För våra återkommande läsare kan denna genomgång lätt förväxlas med vår årliga genomgång av de bästa och sämsta fonderna inom PPM-systemet.

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.