Den här tjänstepensionslösningen vill du att din arbetsgivare ska välja

Småspararjouren


Behöver du ytterligare hjälp? Prova Småspararguidens oberoende rådgivning!


FRÅGA: Givet man är i position att påverka sitt företags upplägg för tjänstepensioner, vilket är det generellt sett förmånligaste upplägget man kan få till? Pensionsmäklare förstår jag räknas bort. Står det mellan kollektivavtalad lösning (Collectum) och Avanza för vad som ger billigast globala indexfonder?

SVAR: Till att börja med ska vi säga att valet om man ska ha kollektivavtal eller inte handlar om betydligt mer än bara pension. Det går inte att välja den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP som Collectum sköter, utan att också följa alla andra punkter i kollektivavtalet. Åt andra hållet gäller att om man har kollektivavtal så går det inte att välja bort den kollektivavtalade tjänstepensionen. Däremot är det inte ovanligt att privata arbetsgivare matchar kollektivavtalens nivåer för hur mycket pengar de betalar in. 

För- och nackdelar med ITP

Vi gillar ITP på många sätt och fondutbudet är jättebra med riktigt låga avgifter. En stor nackdel är dock att du inom ITP1, som gäller den som är född 1979 eller senare, måste ha minst 50% i traditionell förvaltning som vi inte riktigt gillar. Den som har långt till pension bör ha 100% aktier och det kan du inte få i traditionell försäkring. Det är en avgörande nackdel.

Den som är lite äldre och har ITP2 har istället ett förmånsbestämt system där du själv inte styr över de mesta av pengarna. Om det är bra eller inte är komplicerat och beror på din ålder och löneutveckling. 

Generellt föredrar vi premiebestämda lösningar, men för vissa individer kan ITP2 vara mycket mer förmånligt för att det helt enkelt sätts av mer pengar. 

För den läsare som råkar ha ITP kan vi inte låta bli att tipsa om den här artikeln där vi beskriver vad vi tycker att du ska välja inom ITP.

För- och nackdelar med egen lösning

Några pensionsbolag, t.ex. Avanza, Nordnet, SPP och Skandia, har erbjudanden utan försäkringsavgift och erbjuder ett stort utbud av fonder. Både bra och dåliga. För den som vet vad hen ska välja blir det jättebra. Själva hade vi alla gånger valt den här lösningen över ITP. 

Nackdelen är att standardfonden inte alltid blir bra. Nordnet stoppar exempelvis gärna in sina tjänstepensionskunder i Nordnet Smart-fonder som nyligen tog sig in på vår årliga skitlista. De är dels ganska dyra och har dels långt ifrån 100% aktier. Dessutom försöker de tajma marknaden och dra upp och ned på sin aktieandel på ett sätt som kan slå lite hur som helst. Skandia petar in sina egna dyra Smart-fonder på motsvarande sätt. Hos Avanza hamnar folk i Avanza 75 som också har onödigt höga 0,69% i avgift och 75% aktier. 

Valet av standardfond är en förhandling mellan arbetsgivaren och pensionsbolaget. Vår upplevelse är att bolagen inte varit tillmötesgående med att ändra standardfond, förutom Avanza som faktiskt accepterar andra alternativ.

Jämför man lösningarna vi oftast ser kan vi konstatera att de anställda som inte själva ändrar sitt sparande – och det är tyvärr den absoluta majoriteten – får ett sparande som inte alls är särskilt bra.

Slutsats: Egen lösning är bättre för den kunnige anställda

Slutsatsen är att för oss som har koll och är aktiva är egen lösning klart bättre än ITP. Det gör ju inget att standardfonden blir dyr med för låg aktieandel när man snabbt och enkelt kan logga in och byta till Länsförsäkringar Global Indexnära

Väljer arbetsgivaren Avanza och dessutom väljer en bra standardfond blir egen lösning bäst även för de som inte är insatta. Är standardfonden dålig kommer en egen lösning vara ett sämre val än kollektivavtalet för den stora majoritet som inte själva gör några förändringar. 

Det är också lättare att säga vad som är bäst för unga personer. För de som bara har några år kvar till pension är det väldigt svårt att svara över huvud taget.

Oberoende rådgiving med Småspararguiden

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 10 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.